Laddar
Laddar
Laddar

Viktigt att veta om huvudskydd

Om en anställd drabbas av en huvudskada på grund av vårdslöshet på arbetsplatsen kan det resultera i kostsamma skadeståndskrav och höjda försäkringspremier för arbetsgivare. Även ett företags rykte kan stå på spel vid skador på en arbetsplats.

Det finns två viktiga typer av huvudskydd inom industri och byggsektorn; skyddshjälmar och stötskyddsmössor. Vilket huvudskydd som skall användas är beroende på vilka risker som finns på arbetsplatsen.

Vanliga orsaker till att huvudskador kan uppstå

Det finns två vanliga orsaker till att huvudskador uppstår. Den första är att man halkar, snubblar eller faller. Den andra orsaken är att man träffas av ett fallande eller rörligt föremål.

Man halkar, snubblar eller ramlar

Anställda som arbetar inom tung industri och bygg antas generellt ha störst risk att drabbas av en huvudskada på arbetsplatsen. Men människor i alla branscher är benägna att halka, snubbla eller falla, vilket kan resultera i en huvudskada. Anställda som arbetar på hög höjd har störst risk att drabbas av en huvudskada vid en fallolycka. De vanligaste orsakerna till olyckor vid arbete på höjd är arbete på taket, då anställda kan ramla genom eller av taket, när fallskyddet inte används som det ska.

Man träffas av ett fallande eller rörligt föremål

Om du träffas av ett rörligt eller fallande föremål på jobbet kan det leda till allvarliga och livslånga skador.

När ska man använda skyddshjälm?

Skyddshjälm skall alltid användas i miljöer då risk finns för:

  • fallande föremål
  • klämning
  • värmestrålning
  • stänk av smält metall
  • elektrisk ström – vissa hjälmar eller inredningar är förberedda för arbetssituationer i närheten av detta.
  • elektriska ljusbågar - om denna risk förekommer, finns paket som innehåller hjälm, hörselskydd och visir som är speciellt godkända mot elektriska ljusbågar.

Vid arbete i kyla bör hjälm som även ger utrymme för hjälmhuva användas.

När ska man använda stötskyddsmössa?

Stötskyddsmössa skall alltid användas i miljöer då risk finns för:

  • Att man slår huvudet i hårda föremål, i vassa föremål eller utstickande föremål, exempel i trånga utrymmen.

Åldringsbeständighet

För en industrihjälm finns inget generellt svar eller uppgift i standarden om när en hjälm skall bytas. Detta beror på att hjälmar används och förvaras i skiftande miljöer. Hjälmarna är dock laboratorietestade i en miljö som motsvarar tre år i skandinaviskt klimat. Efter testet visade hjälmarna i stort sett oförändrade egenskaper. Denna tid kan minska om hjälmen utsatts för exempelvis kemikalier eller långvarigt solljus.

Hjälmen ska omedelbart bytas ut om den utsatts för:

  • kemikalier
  • kraftig stöt
  • långvarigt solljus

​Det har varit svårt att ge ett generellt svar om livslängden för en hjälm när det gäller UV-strålning eftersom mängden strålning avgörs av hur mycket man vistas utomhus och hur stark strålningen är.

Test av hjälmar

I Europanormen EN 397 kan hjälmar testas i olika klasser, exempel:

  • Köldtest skall genomföras i -10°C, medan -20°C och -30°C är frivilliga.
  • Hjälmar som uppfyller tuffaste kraven d.v.s. -30°C kan också ha hög sidstyvhet (LD).

Hjälmar kan bl. a. också vara testade och godkända mot:

  • Metallstänk (MM)
  • Elektrisk isolering (440 VAC)

Vad är mips (hjälmar med mips-teknologi)

En skyddshjälm med Mips-teknologi är specialutvecklad för att ge huvudet ett extra skydd mot skadliga rotationsrörelser. Mellan huvudet och det yttre skalet i skyddshjälmen Zekler Zone Mips finns ett patenterat lågfriktionslager från Mips. Utöver ett säkerhetssystem i världsklass är även skyddshjälmen utrustad med 12 ventilationshål samt smarta klicksfästen för pannlampa, hörselskydd, visir, visirskydd och nackskydd.